• Resultat
    • Levande stad
    • Tillgängligt och nära
    • Resurshushållning och klimatansvar
    • Låt naturen göra jobbet
    • Engagemang och inflytande
  • Om fördjupningen
  • GRI-index
  • English
För mer aktuell information om resultat, arbetssätt och innovationsprojekt vänligen besök
  • NorraDjurgårdsstaden2030.se

  • Resultat
    • Levande stad
    • Tillgängligt och nära
    • Resurshushållning och klimatansvar
    • Låt naturen göra jobbet
    • Engagemang och inflytande
  • Om fördjupningen
  • GRI-index
  • English
  • Pages
  • Resurshushållning och klimatansvar
  • Energi och klimat på kvartersmark​

Energi och klimat på kvartersmark​

Genom att byggnaden har ett bra klimatskal uppnås god energiprestanda. Det gäller att ha välisolerade fasader, tak, golv och fönster samt energieffektiva installationer. Dessutom ska det produceras förnybar energi lokalt. Energiberäkningar lämnas in för alla skeden. Efter att byggnaden varit i drift i två år lämnas uppmätta värden och det resultatet kan då jämföras med de projekterade värdena. Även byggbodar ska vara energieffektiva och el som används för bodetablering och byggarbetsplats ska vara miljömärkt. Klimateffekten av inbyggt material ska minimeras. 

Energiprestanda per etapp och byggaktör

Krav:

  • Norra 2, Brofästet och Gasverket: bostäder 55 kWh/m² och lokaler 45 kWh/m² specifik energi. 
  • Södra Värtan: bostäder 50 kWh/m² och lokaler 45 kWh/m² nettoenergi
  • Befintliga byggnader i Gasverket: målsättning 50 % reduktion
  • Norra 1 och Västra har frivilliga åtaganden

Alla siffror rör kWh/m²  Atemp och år, samt omfattar energi för uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsenergi och komfortkyla. Tillägg för luftomsättning i lokaler får göras enligt Boverkets anvisningar.

Byggaktörernas resultat varierar, men många uppnår god resultat. Energiprestandan har successivt förbättrats mellan etapperna.

Karta 3.1  Energiprestanda per etapp och byggaktör
Genomsnittlig energiprestanda per etapp

Energiprestandan har successivt förbättrats mellan etapperna samtidigt har kraven i Boverkets byggregler, BBR, skärpts. Dock att det är enbart den köpta energin som redovisas. I Norra 1 och Västra var energiåtagandet frivilligt och det är byggaktörernas egna uppgifter som inte granskats av Stockholms stad.

Diagram 3.4  Genomsnittlig energiprestanda per etapp, kWh/m2 Atemp och år


.

Norra 2

Norra 2 var den första etappen där skarpa energikrav samt viktningsfaktor 2 för elvärme infördes. Alla byggaktörer är anslutna till fjärrvärme och har FTX-system. Formfaktor, isoleringsprestanda på klimatskal samt andel av glasarean är varierande. Sämre förutsättningar kunde delvis kompenseras med installationstekniska komponenter som solfångare, solceller och avloppsvärmeväxlare. I etappen var det möjligt att tillgodoräkna all egenproducerad energi. Variationer med schabloner på varmvattenanvändning förekom på grund av ny Sveby-version så att byggnader som har schablon på 25 kWh/m2 Atemp och år behövde kompensera ytterligare 5 kWh/m2 Atemp och år.

Uppmätta värden har lämnats in av mer än hälften av byggaktörerna. Stockholms stad har granskat resultaten och kan konstatera att ingen byggaktör hittills uppfyller kravet. Samtliga byggaktörer rapporterar problem med mätare och injustering av systemen samt större värmeförluster som dock inte upptäcktes förrän vid garantibesiktning. Intrimning och justering av systemen pågår, återredovisning sker om ett år. 

Diagram 3.5  Energiprestanda Norra 2, kWh/m2 Atemp och år

.

6 av 9 byggaktörer har två år efter inflytt redovisat uppmätta värden. Ingen byggaktör har hittills uppnått kravet och avvikelser uppstod pga. problem med mätfel och inom post för uppvärmning (ventilation, köldbryggor, vvc-förluster, etc:). Felsökning, åtgärder och injustering kommer pågå även under 2019.

  • Bonava har högre uppmätt värmeanvändning samt sämre solcellsprestanda än beräknat, men lägre varmvattenanvändning.
  • Heba har större vvc-förluster och högre  luftflöden än beräknat. Åtgärder som vidtagits är en översyn av FTX-prestanda samt injustering av värmesystemet.
  • SSM har högre uppmätt värmeanvändning än beräknat och solenergi har inte uppmätts. Uppföljningsrutiner behöver förbättras. 
  • Viktor Hanson har injusterat och åtgärdat felinstallationer på värmesystemet och andra delar som påverkar; solfångare, fel i installation av golvvärme, mätfel osv. 
  • Wallenstam bostäder har flera fel i värmesystemet samt behov av att  förbättra uppföljningsrutiner.
  • Wallenstam förskola har ej behovsstyrd ventilationssystem med höga luftflöden,  långa drifttider och hög inomhustemperatur vilket innebär att värmeanvändningen blivit högre än beräknat.
Följande byggaktörer har enbart redovisat projekterade värden (mindre än 2 år efter inflytt):
.
  • Erik Wallin har lägst beräknad energiprestanda då de tillgodoräknat sig 9 kWh/m2 för lokal producerad energi.
  • Skanska har fjärrvärme, FTX och solceller.
  • Stockholmshem har fjärrvärme, FTX, avloppsvärmeväxlare och solceller och jobbar kontinuerligt med entreprenören för att uppnå en bra energiprestanda.
Brofästet

Förändring i kravet från Norra 2 innebär att det inte längre är möjligt att tillgodoräkna egenproducerad energi. I etappen har det genomförts en särskild markanvisningstävling för ett plusenergihus dvs. ett hus som producerar mer energi än det använder över året.

Schablonen för varmvattenanvändning ökade med 5 kWh/m²,år. Några byggaktörer valde att säkerställa sin kravuppfyllelse med bergvärmepumpslösning och/eller installation av avloppsvärmeväxlare istället för optimering av klimatskalet; trots en viktningsfaktor 2 för elvärme.  Större fokus har lagts på VVC- och andra systemförluster samt köldbryggor som har visat sig vara en mycket viktig del i byggnaders energibalans. Några byggaktörer har GEO-FTX med förvärmning av inkommande luft i FTX. Brofästet har hälften bergvärmepump med fjärrvärme som spets.

Diagram 3.6  Energiprestanda Brofästet, kWh/m2 Atemp och år

.
  • Stockholmshems plusenergihus når 26 kWh/m2 Atemp och år. Byggnaderna har bra formfaktor och byggnads- och installationstekniska parametrar med hög prestanda i kombination med minimerade distributionsförluster. Systemverkningsgraden av solcellerna ökas genom återvinning av överskottsvärmen från växelriktarna som återladdar borrhålen samt optimerar bergvärmepumparna för tappvattenproduktionen sommartid.
  • Tobin Properties når 37 kWh/m2 med hjälp av bergvärmepump med hög prestanda samt FTX med GeoFTX-lösning. Det innebär förvärmning av uteluft via borrhål samt kylning av uteluft sommartid.
Gasverket och Gasklocka 4

Gasverket består bl a av befintliga byggnader med höga kulturhistoriska värden. Utmaningen är att väga dessa värden mot energieffektiviseringsåtgärder. För att nå kravet projekteras byggnaderna med välisolerade golvbjälklag och tak samt energieffektiva fönster och luftbehandlingssystem. Nya byggnader utrustas med välisolerade och täta klimatskal med FTX och fjärrvärme.

Byggnaden för Gasklocka 4 utrustas med en energilösning som baseras på effektiva bergvärmepumpar med spets från fjärrvärme samt frikyla från berget. För att minimera ventilationsförluster kommer varje bostad att ha behovsstyrt luftflöde . U-medelvärde är under utredning men osäkert om det uppfyller kravet.

Diagram 3.7  Energiprestanda Gasverket och Gasklocka 4, kWh/m2 Atemp och år

.
  • Fastighetskontorets nybyggda idrottshall uppfyller passivhusstandard (enligt FEBY) med ett energieffektivt klimatskal och ventilationssystem med smart styrning.
  • SISAB nybyggda skola har tillgodoräknat sig höga lufttillägg för att kompensera för ett sämre ventilationssystem.
  • För Oscar Properties baseras energilösningen på effektiva bergvärmepumpar med spets från fjärrvärme och frikyla från berget. Bostäderna utrustas med lägenhetsvisa aggregat med behovsstyrt luftflöde för att minimera ventilationsförluster. Formfaktorn är ej optimal och u-medelvärde är under utredning men osäkert om det uppfyller kravet.
Södra Värtan

I de senare etapperna ligger fokus på varmvattencirkulation och andra systemförluster.

Ett av tävlingskriterierna vid markanvisningen var att anamma lägre energiprestanda som 45 och 40 kWh/m2 Atemp nettoenergi. Projekterade värden ligger generellt under kravnivåer, det är dock tidiga skeden.

Västra

Kraven i Västra baseras på frivilliga överenskommelser och uppmätt energi har granskats av staden 2 år efter inflytt. Resultaten är med god marginal under då gällande BBR och är baserat på normalårskorrigerade värden.

Diagram 3.8  Energiprestanda Västra, kWh/m2 Atemp och år

.
  • Einar Mattsson, Järntorget och ByggVesta har bra uppmätta värden tack vare FTX.
  • Svenska Bostäders (Söderåsen) höga värden förklaras av hög varmvattenanvändning pga. studentbostäder där det ofta bor flera personer per ytenhet än i vanliga bostadshus.
Norra 1

Kraven i Norra 1 baseras på frivilliga överenskommelser och uppmätt energi har granskats av staden 2 år efter inflytt. Resultaten är med god marginal under då gällande BBR och är baserat på normalårskorrigerade värden.

Diagram 3.9  Energiprestanda Norra 1, kWh/m2 Atemp och år

.
  • Reinhold Gustafsson har bergvärme och FTX samt återladdning av berget med solvärme som samlas i vattenslingor på byggnadens gröna tak.

Lokal produktion av förnybar energi per etapp

Krav:

  • Egenproduktion 2 kWh/m2 solel alternativt 6 kWh/m2 solvärme eller en kombination av dessa två. I Norra 2 kunde byggaktörerna även välja alternativet att lokalt producera solel motsvarade minst 30 % av fastighetsenergin.
  • Norra 1 och Västra har frivilliga åtaganden.

Alla siffror rör kWh/m²  Atemp och år.

Samtliga byggaktörer från och med etapp Norra 2 generar solenergi lokalt och klarar kravet genom att taken lämpar sig för produktion av solenergi. Solceller producerar el och solfångare producerar värme. Majoriteten av byggaktörer har valt att installera solceller vilket förklarar nivån för solfångare. 

Karta 3.2  Lokalt producerad solenergi per etapp och byggaktör
Genomsnittlig lokal produktion av solenergi

Samtliga byggaktörer producerar solenergi lokalt. Att produktionen i Norra 2 är högre än kravet beror troligen på att byggaktörer fick tillgodoräkna sig detta i energibalansberäkningen. I senare etapper är resultaten nära kravnivån, förutom för Stockholmshems plusenergihus i etapp Brofästet som påverkar det genomsnittliga värdet för hela etappen.

Diagram 3.10  Lokal produktion av solenergi per etapp, kWh/m2 Atemp och år
Norra 2

Samtliga byggaktörer når kravet, de flesta med marginal. 

Diagram 3.11  Lokal produktion av förnybar energi i Norra 2, kWh/m2 Atemp och år


.

  • SSM har sin solanläggning på Bonavas byggnad men på grund av fel på mätare kan inte solelsproduktionen verifieras.
  • Erik Wallin och Viktor Hanson har både solceller och solfångare.
  • Wallenstams förnybara energi kommer från nybyggda vindkraftverk utanför Stockholm.
Brofästet
Diagram 3.12 Lokal produktion av förnybar energi i Brofästet, kWh/m2 Atemp och år


.
  • Stockholmshem har installerat solceller för att efterleva kravet på plusenergihus.
  • Åke Sundvall har på grund av ogynnsamt läge fått tillåtelse att placera solceller i kommande projekt i Gasverket östra.
Gasverket
Diagram 3.13  Lokal produktion av förnybar energi i Gasverket, kWh/m2 Atemp och år

.

I Gasverket finns inga solceller på befintliga byggnader pga. bevarandet av kulturhistoriska värden. Den solel som SISAB:s skola producerar täcker dock både nya och befintliga byggnader.

Västra

Kraven i Västra baseras på frivilliga överenskommelser och uppmätt energi har granskats av staden två år efter inflytt. Fyra av elva byggaktörer har lokal solelsproduktion. Endast HSB i etapp Västra har redovisat produktionen som ligger på 2,5 kWh/m2 Atemp.

Norra 1

Kraven i Norra 1 baseras på frivilliga överenskommelser och uppmätt energi har granskats av staden två år efter inflytt. En byggaktör, Reinhold Gustavsson, har lokal energi produktion, ett ”markvärmesystem” på taket.

Byggbodar

Krav byggproduktion:

  • För uppvärmning av byggbodar används om möjligt energikällor med låg primärenergifaktor. Elvärme tillåts om behovet av köpt el understiger 4 000 kWh/år för en kontorsbod och 5 000 kWh/år för en manskapsbod. Elen som används under byggproduktionen ska vara miljömärkt. 
  • I Norra 1 och Västra har inga krav ställt. Från och med Norra 2 har krav ställts och samtliga byggaktörer använder eluppvärmda energieffektiva bodar och har miljömärkt el för bodetablering och byggarbetsplats. 
Diagram 3.14  Uppmätt energianvändning för byggbodar i Norra 2

Kommentar:

  • Wallenstams bostads- och förskolebygge hade gemensam etablering
  • HEBA, Skanska och Stockholmshem har gemensam etablering.
  • Erik Wallin, Wallenstam och Viktor Hanson har inte separtata mätare för kontors- och manskapsbod.

Klimateffekt från inbyggt material

Krav:

  • Klimatberäkning ska utföras inför val av stomme.

I Norra Djurgårdsstaden har den förenklade modellen för livscykelanalyser (LCA) som IVL utvecklat testats av byggaktörerna. Syftet är att skapa medvetenhet av material med hög klimatpåverkan samt få en jämförbarhet och på sikt kunna precisera kraven med nyckeltal.

Energi och klimat på allmän platsmark

Sopsugsanläggningen har effektiviserats under året. Byggbodar är energieffektiva och el som används för bodetablering och byggarbetsplats är miljömärkt. Klimateffekten av inbyggt material dokumenteras för att i ett senare skede kunna minimeras.

Sopsugsanläggning

Energianvändningen i sopsugsterminalen har minimerats med 30 % på grund av optimerad ventilation. Energianvändning per ton avfall uppfyller inte målnivåerna då systemet ännu inte är fullt utbyggt, se tabell 3.1 nedan. Mellan åren 2017 och 2018 har målnivåerna för energianvändning avseende plast och tidningar minskat. Energianvändningen för restavfall har gått upp något på grund av läckande ventiler i systemet. Felet har åtgärdats och energianvändningen bör minska under kommande år. Läckaget slår högst på restavfall då detta är den största avfallsfraktionen.

Tabell 3.3  Energianvändning per ton avfall från sopsugsanläggningen
Tabell 1: Energianvändning per ton avfall från sopsug.
Målnivå / utfallRestavfallPlastTidningar
Målnivå / utfallRestavfallPlastTidningar
Målnivå, kWh/ton 95³300110
Utfall 2018, kWh/ton140349249
Utfall 2017 kWh/ton 113401250

Energianvändning byggbodar, el- och dieselanvändning

Stockholms stads gemensamma krav efterlevs och innefattar krav på drivmedel, fordon, arbetsmaskiner, hantering av kemiska produkter samt material och varor.

Den energi som används under byggproduktion är en liten del av den totala energianvändningen under livscykeln. Energi kommer till stor del från fossila bränslen. All el är 100 % förnybar och alla diesel är av miljöklass 1. 

Tabell 3.4  El- och dieselanvändning under byggproduktion, avslutade entreprenader kWh / m² detaljplan.
Tabell 1: sammanställning av nyckeltal levande stad.
EtappNorra 2Norra 2BrofästetBrofästetGasverketGasverketGasklocka 3 och 4Gasklocka 3 och 4VästraVästraNorra 1Norra 1Jackproppen Jackproppen Ängsbotten Ängsbotten Totalt
Norra 2Norra 2BrofästetBrofästetGasverket västraGasverket västraGasklocka 3 och 4Gasklocka 3 och 4VästraVästraNorra 1Norra 1JackproppenJackproppenÄngsbottenÄngsbottenTotalt
StatusFärdigbyggtFärdigbyggtPlaneratPlaneratPlaneratPlaneratPlaneratPlaneratFärdigbyggtFärdigbyggtFärdigbyggtFärdigbyggtPlaneratPlaneratPlaneratPlanerat
DieselElDieselElDieselElDieselElDieselElElDieselDieselElDieselEl
Rivning00000010,51,6IUIUIUIU3,50IUIU15,6
Markrening0,701,22,910,41,14,60,01IUIUIUIUN/AN/AIUIU20,9
Arbetsgator1,50,74,71,6N/AN/AN/AN/A55,50IUIUN/AN/A73,212,7149,9
Finplanering4,30,8h N/AN/AN/AN/AN/AN/A5,70,68,31,5N/AN/AN/AN/A21,2
Totalt6,51,55,94,510,41,115,11,6161,20,68,31,53,5073,212,7207,6
  • Scrolla för mer information

Kommentar:

  • Energianvändningen är beroende på vad som rivs samt detaljplanens storlek.
  • Rivning av den 90 meter höga Gasklocka 4 var omfattande och har genererat hög diesel och elanvändning
  • Omfattande markering pågick i Gasverket under två år. Markrening Gasklocka 3 och 4 avslutades i november 2018. 
  • Västra och Ängsbotten har hög dieselanvändning för arbetsgator på grund av sämre markförhållanden.
  • Arbetsmaskiners höga energianvändning under finplanering i Norra 1 beror på att entreprenören hanterade stora mängder massor.
  • Samma entreprenör utförde finplaneringen i Norra 1, Västra och Norra 2 och därmed kunde användande av arbetsmaskiner effektiviseras. 

Klimatpåverkan under produktionen av allmän platsmark

För att bedöma klimatpåverkan från inbyggt material på allmän platsmark sammanställs materialåtgången från mängdförteckningar, se tabellen nedan. Markförhållandena i Västra var sämre och därför anlades mer påldäck. Påldäck består av betong och stål vilket ger en hög klimatpåverkan.

Tabell 3.5 Klimatpåverkan av inbyggt material per etapp, allmän platsmark
Tabell 1: Klimateffekter och inbyggd energi för etapperna, allmän platsmark
AspektMängd, enhet Norra 1VästraNorra 2
AspektMängd, enhet Norra 1VästraNorra 2
Mängd materialBetong, ton15 20047 3562 705
Stål, ton1 0965 837358
Asfalt, ton3 3004 3943 347
Totalt, ton19 59657 5876 410
Ton/ m²2,687,681,28
Klimatpåverkan (ton CO2)Betong, ton1 4304 455254
Stål, ton3201 704105
Asfalt, ton115153117
Totalt, ton1 8656 313476
Ton/ m²0,260,840,10

Hitta på sidan

  • Lokal produktion förnybar energi
  • Energi och klimat allmän platsmark

Visste du att?

  • Uppmätt energianvändning för byggnaderna är i genomsnitt 15 % lägre i etapp Norra 2 än Boverkets byggregler, BBR.
  • I etapp Norra 2 produceras 240 MWh solenergi per år.