Energiprestandan har successivt förbättrats mellan etapperna samtidigt har kraven i Boverkets byggregler, BBR, skärpts. Dock att det är enbart den köpta energin som redovisas. I Norra 1 och Västra var energiåtagandet frivilligt och det är byggaktörernas egna uppgifter som inte granskats av Stockholms stad.

Diagram 3.4  Genomsnittlig energiprestanda per etapp, kWh/m² A_temp och år

Norra 2 var den första etappen där skarpa energikrav samt viktningsfaktor 2 för elvärme infördes. Alla byggaktörer är anslutna till fjärrvärme och har FTX-system. Formfaktor, isoleringsprestanda på klimatskal samt andel av glasarean är varierande. Sämre förutsättningar kunde delvis kompenseras med installationstekniska komponenter som solfångare, solceller och avloppsvärmeväxlare. I etappen var det möjligt att tillgodoräkna all egenproducerad energi. Variationer med schabloner på varmvattenanvändning förekom på grund av ny Sveby-version så att byggnader som har schablon på 25 kWh/m² A_temp och år behövde kompensera ytterligare 5 kWh/m² A_temp och år.

Uppmätta värden har lämnats in av mer än hälften av byggaktörerna. Stockholms stad har granskat resultaten och kan konstatera att ingen byggaktör hittills uppfyller kravet. Samtliga byggaktörer rapporterar problem med mätare och injustering av systemen samt större värmeförluster som dock inte upptäcktes förrän vid garantibesiktning. Intrimning och justering av systemen pågår, återredovisning sker om ett år. 

Diagram 3.5  Energiprestanda Norra 2, kWh/m² A_temp och år

.

6 av 9 byggaktörer har två år efter inflytt redovisat uppmätta värden. Ingen byggaktör har hittills uppnått kravet och avvikelser uppstod pga. problem med mätfel och inom post för uppvärmning (ventilation, köldbryggor, vvc-förluster, etc:). Felsökning, åtgärder och injustering kommer pågå även under 2019.

• Bonava har högre uppmätt värmeanvändning samt sämre solcellsprestanda än beräknat, men lägre varmvattenanvändning.
• Heba har större vvc-förluster och högre  luftflöden än beräknat. Åtgärder som vidtagits är en översyn av FTX-prestanda samt injustering av värmesystemet.
• SSM har högre uppmätt värmeanvändning än beräknat och solenergi har inte uppmätts. Uppföljningsrutiner behöver förbättras. 
• Viktor Hanson har injusterat och åtgärdat felinstallationer på värmesystemet och andra delar som påverkar; solfångare, fel i installation av golvvärme, mätfel osv. 
• Wallenstam bostäder har flera fel i värmesystemet samt behov av att  förbättra uppföljningsrutiner.
• Wallenstam förskola har ej behovsstyrd ventilationssystem med höga luftflöden,  långa drifttider och hög inomhustemperatur vilket innebär att värmeanvändningen blivit högre än beräknat.

Följande byggaktörer har enbart redovisat projekterade värden (mindre än 2 år efter inflytt):
.

• Erik Wallin har lägst beräknad energiprestanda då de tillgodoräknat sig 9 kWh/m² för lokal producerad energi.
• Skanska har fjärrvärme, FTX och solceller.
• Stockholmshem har fjärrvärme, FTX, avloppsvärmeväxlare och solceller och jobbar kontinuerligt med entreprenören för att uppnå en bra energiprestanda.

Förändring i kravet från Norra 2 innebär att det inte längre är möjligt att tillgodoräkna egenproducerad energi. I etappen har det genomförts en särskild markanvisningstävling för ett plusenergihus dvs. ett hus som producerar mer energi än det använder över året.

Schablonen för varmvattenanvändning ökade med 5 kWh/m²,år. Några byggaktörer valde att säkerställa sin kravuppfyllelse med bergvärmepumpslösning och/eller installation av avloppsvärmeväxlare istället för optimering av klimatskalet; trots en viktningsfaktor 2 för elvärme.  Större fokus har lagts på VVC- och andra systemförluster samt köldbryggor som har visat sig vara en mycket viktig del i byggnaders energibalans. Några byggaktörer har GEO-FTX med förvärmning av inkommande luft i FTX. Brofästet har hälften bergvärmepump med fjärrvärme som spets.

Diagram 3.6  Energiprestanda Brofästet, kWh/m² A_temp och år

.

• Stockholmshems plusenergihus når 26 kWh/m² A_temp och år. Byggnaderna har bra formfaktor och byggnads- och installationstekniska parametrar med hög prestanda i kombination med minimerade distributionsförluster. Systemverkningsgraden av solcellerna ökas genom återvinning av överskottsvärmen från växelriktarna som återladdar borrhålen samt optimerar bergvärmepumparna för tappvattenproduktionen sommartid.
• Tobin Properties når 37 kWh/m² med hjälp av bergvärmepump med hög prestanda samt FTX med GeoFTX-lösning. Det innebär förvärmning av uteluft via borrhål samt kylning av uteluft sommartid.

Gasverket består bl a av befintliga byggnader med höga kulturhistoriska värden. Utmaningen är att väga dessa värden mot energieffektiviseringsåtgärder. För att nå kravet projekteras byggnaderna med välisolerade golvbjälklag och tak samt energieffektiva fönster och luftbehandlingssystem. Nya byggnader utrustas med välisolerade och täta klimatskal med FTX och fjärrvärme.

Byggnaden för Gasklocka 4 utrustas med en energilösning som baseras på effektiva bergvärmepumpar med spets från fjärrvärme samt frikyla från berget. För att minimera ventilationsförluster kommer varje bostad att ha behovsstyrt luftflöde . U-medelvärde är under utredning men osäkert om det uppfyller kravet.

Diagram 3.7  Energiprestanda Gasverket och Gasklocka 4, kWh/m² A_temp och år

.

• Fastighetskontorets nybyggda idrottshall uppfyller passivhusstandard (enligt FEBY) med ett energieffektivt klimatskal och ventilationssystem med smart styrning.
• SISAB nybyggda skola har tillgodoräknat sig höga lufttillägg för att kompensera för ett sämre ventilationssystem.
• För Oscar Properties baseras energilösningen på effektiva bergvärmepumpar med spets från fjärrvärme och frikyla från berget. Bostäderna utrustas med lägenhetsvisa aggregat med behovsstyrt luftflöde för att minimera ventilationsförluster. Formfaktorn är ej optimal och u-medelvärde är under utredning men osäkert om det uppfyller kravet.

I de senare etapperna ligger fokus på varmvattencirkulation och andra systemförluster.

Ett av tävlingskriterierna vid markanvisningen var att anamma lägre energiprestanda som 45 och 40 kWh/m² A_temp nettoenergi. Projekterade värden ligger generellt under kravnivåer, det är dock tidiga skeden.

Kraven i Västra baseras på frivilliga överenskommelser och uppmätt energi har granskats av staden 2 år efter inflytt. Resultaten är med god marginal under då gällande BBR och är baserat på normalårskorrigerade värden.

Diagram 3.8  Energiprestanda Västra, kWh/m² A_temp och år

.

• Einar Mattsson, Järntorget och ByggVesta har bra uppmätta värden tack vare FTX.
• Svenska Bostäders (Söderåsen) höga värden förklaras av hög varmvattenanvändning pga. studentbostäder där det ofta bor flera personer per ytenhet än i vanliga bostadshus.

Kraven i Norra 1 baseras på frivilliga överenskommelser och uppmätt energi har granskats av staden 2 år efter inflytt. Resultaten är med god marginal under då gällande BBR och är baserat på normalårskorrigerade värden.

Diagram 3.9  Energiprestanda Norra 1, kWh/m² A_temp och år

• Reinhold Gustafsson har bergvärme och FTX samt återladdning av berget med solvärme som samlas i vattenslingor på byggnadens gröna tak.