Genom att byggnaden har ett bra klimatskal uppnås god energiprestanda. Det gäller att ha välisolerade fasader, tak, golv och fönster samt energieffektiva installationer. Dessutom ska det produceras förnybar energi lokalt. Energiberäkningar lämnas in för alla skeden. Efter att byggnaden varit i drift i två år lämnas uppmätta värden och det resultatet kan då jämföras med de projekterade värdena. Även byggbodar ska vara energieffektiva och el som används för bodetablering och byggarbetsplats ska vara miljömärkt. Klimateffekten av inbyggt material ska minimeras.
Krav:
Alla siffror rör kWh/m² Atemp och år, samt omfattar energi för uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsenergi och komfortkyla. Tillägg för luftomsättning i lokaler får göras enligt Boverkets anvisningar.
Byggaktörernas resultat varierar, men många uppnår god resultat. Energiprestandan har successivt förbättrats mellan etapperna.
Energiprestandan har successivt förbättrats mellan etapperna samtidigt har kraven i Boverkets byggregler, BBR, skärpts. Dock att det är enbart den köpta energin som redovisas. I Norra 1 och Västra var energiåtagandet frivilligt och det är byggaktörernas egna uppgifter som inte granskats av Stockholms stad.
Diagram 3.4 Genomsnittlig energiprestanda per etapp, kWh/m2 Atemp och år
Norra 2 var den första etappen där skarpa energikrav samt viktningsfaktor 2 för elvärme infördes. Alla byggaktörer är anslutna till fjärrvärme och har FTX-system. Formfaktor, isoleringsprestanda på klimatskal samt andel av glasarean är varierande. Sämre förutsättningar kunde delvis kompenseras med installationstekniska komponenter som solfångare, solceller och avloppsvärmeväxlare. I etappen var det möjligt att tillgodoräkna all egenproducerad energi. Variationer med schabloner på varmvattenanvändning förekom på grund av ny Sveby-version så att byggnader som har schablon på 25 kWh/m2 Atemp och år behövde kompensera ytterligare 5 kWh/m2 Atemp och år.
Uppmätta värden har lämnats in av mer än hälften av byggaktörerna. Stockholms stad har granskat resultaten och kan konstatera att ingen byggaktör hittills uppfyller kravet. Samtliga byggaktörer rapporterar problem med mätare och injustering av systemen samt större värmeförluster som dock inte upptäcktes förrän vid garantibesiktning. Intrimning och justering av systemen pågår, återredovisning sker om ett år.
6 av 9 byggaktörer har två år efter inflytt redovisat uppmätta värden. Ingen byggaktör har hittills uppnått kravet och avvikelser uppstod pga. problem med mätfel och inom post för uppvärmning (ventilation, köldbryggor, vvc-förluster, etc:). Felsökning, åtgärder och injustering kommer pågå även under 2019.
Förändring i kravet från Norra 2 innebär att det inte längre är möjligt att tillgodoräkna egenproducerad energi. I etappen har det genomförts en särskild markanvisningstävling för ett plusenergihus dvs. ett hus som producerar mer energi än det använder över året.
Schablonen för varmvattenanvändning ökade med 5 kWh/m²,år. Några byggaktörer valde att säkerställa sin kravuppfyllelse med bergvärmepumpslösning och/eller installation av avloppsvärmeväxlare istället för optimering av klimatskalet; trots en viktningsfaktor 2 för elvärme. Större fokus har lagts på VVC- och andra systemförluster samt köldbryggor som har visat sig vara en mycket viktig del i byggnaders energibalans. Några byggaktörer har GEO-FTX med förvärmning av inkommande luft i FTX. Brofästet har hälften bergvärmepump med fjärrvärme som spets.
Gasverket består bl a av befintliga byggnader med höga kulturhistoriska värden. Utmaningen är att väga dessa värden mot energieffektiviseringsåtgärder. För att nå kravet projekteras byggnaderna med välisolerade golvbjälklag och tak samt energieffektiva fönster och luftbehandlingssystem. Nya byggnader utrustas med välisolerade och täta klimatskal med FTX och fjärrvärme.
Byggnaden för Gasklocka 4 utrustas med en energilösning som baseras på effektiva bergvärmepumpar med spets från fjärrvärme samt frikyla från berget. För att minimera ventilationsförluster kommer varje bostad att ha behovsstyrt luftflöde . U-medelvärde är under utredning men osäkert om det uppfyller kravet.
I de senare etapperna ligger fokus på varmvattencirkulation och andra systemförluster.
Ett av tävlingskriterierna vid markanvisningen var att anamma lägre energiprestanda som 45 och 40 kWh/m2 Atemp nettoenergi. Projekterade värden ligger generellt under kravnivåer, det är dock tidiga skeden.
Kraven i Västra baseras på frivilliga överenskommelser och uppmätt energi har granskats av staden 2 år efter inflytt. Resultaten är med god marginal under då gällande BBR och är baserat på normalårskorrigerade värden.
Kraven i Norra 1 baseras på frivilliga överenskommelser och uppmätt energi har granskats av staden 2 år efter inflytt. Resultaten är med god marginal under då gällande BBR och är baserat på normalårskorrigerade värden.
Krav:
Alla siffror rör kWh/m² Atemp och år.
Samtliga byggaktörer från och med etapp Norra 2 generar solenergi lokalt och klarar kravet genom att taken lämpar sig för produktion av solenergi. Solceller producerar el och solfångare producerar värme. Majoriteten av byggaktörer har valt att installera solceller vilket förklarar nivån för solfångare.
Samtliga byggaktörer producerar solenergi lokalt. Att produktionen i Norra 2 är högre än kravet beror troligen på att byggaktörer fick tillgodoräkna sig detta i energibalansberäkningen. I senare etapper är resultaten nära kravnivån, förutom för Stockholmshems plusenergihus i etapp Brofästet som påverkar det genomsnittliga värdet för hela etappen.
Samtliga byggaktörer når kravet, de flesta med marginal.
I Gasverket finns inga solceller på befintliga byggnader pga. bevarandet av kulturhistoriska värden. Den solel som SISAB:s skola producerar täcker dock både nya och befintliga byggnader.
Kraven i Västra baseras på frivilliga överenskommelser och uppmätt energi har granskats av staden två år efter inflytt. Fyra av elva byggaktörer har lokal solelsproduktion. Endast HSB i etapp Västra har redovisat produktionen som ligger på 2,5 kWh/m2 Atemp.
Kraven i Norra 1 baseras på frivilliga överenskommelser och uppmätt energi har granskats av staden två år efter inflytt. En byggaktör, Reinhold Gustavsson, har lokal energi produktion, ett ”markvärmesystem” på taket.
Krav byggproduktion:
Kommentar:
Krav:
I Norra Djurgårdsstaden har den förenklade modellen för livscykelanalyser (LCA) som IVL utvecklat testats av byggaktörerna. Syftet är att skapa medvetenhet av material med hög klimatpåverkan samt få en jämförbarhet och på sikt kunna precisera kraven med nyckeltal.
Sopsugsanläggningen har effektiviserats under året. Byggbodar är energieffektiva och el som används för bodetablering och byggarbetsplats är miljömärkt. Klimateffekten av inbyggt material dokumenteras för att i ett senare skede kunna minimeras.
Energianvändningen i sopsugsterminalen har minimerats med 30 % på grund av optimerad ventilation. Energianvändning per ton avfall uppfyller inte målnivåerna då systemet ännu inte är fullt utbyggt, se tabell 3.1 nedan. Mellan åren 2017 och 2018 har målnivåerna för energianvändning avseende plast och tidningar minskat. Energianvändningen för restavfall har gått upp något på grund av läckande ventiler i systemet. Felet har åtgärdats och energianvändningen bör minska under kommande år. Läckaget slår högst på restavfall då detta är den största avfallsfraktionen.
Målnivå / utfall | Restavfall | Plast | Tidningar |
---|---|---|---|
Målnivå / utfall | Restavfall | Plast | Tidningar |
Målnivå, kWh/ton | 95³ | 300 | 110 |
Utfall 2018, kWh/ton | 140 | 349 | 249 |
Utfall 2017 kWh/ton | 113 | 401 | 250 |
Stockholms stads gemensamma krav efterlevs och innefattar krav på drivmedel, fordon, arbetsmaskiner, hantering av kemiska produkter samt material och varor.
Den energi som används under byggproduktion är en liten del av den totala energianvändningen under livscykeln. Energi kommer till stor del från fossila bränslen. All el är 100 % förnybar och alla diesel är av miljöklass 1.
Etapp | Norra 2 | Norra 2 | Brofästet | Brofästet | Gasverket | Gasverket | Gasklocka 3 och 4 | Gasklocka 3 och 4 | Västra | Västra | Norra 1 | Norra 1 | Jackproppen | Jackproppen | Ängsbotten | Ängsbotten | Totalt |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Norra 2 | Norra 2 | Brofästet | Brofästet | Gasverket västra | Gasverket västra | Gasklocka 3 och 4 | Gasklocka 3 och 4 | Västra | Västra | Norra 1 | Norra 1 | Jackproppen | Jackproppen | Ängsbotten | Ängsbotten | Totalt | |
Status | Färdigbyggt | Färdigbyggt | Planerat | Planerat | Planerat | Planerat | Planerat | Planerat | Färdigbyggt | Färdigbyggt | Färdigbyggt | Färdigbyggt | Planerat | Planerat | Planerat | Planerat | |
Diesel | El | Diesel | El | Diesel | El | Diesel | El | Diesel | El | El | Diesel | Diesel | El | Diesel | El | ||
Rivning | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 10,5 | 1,6 | IU | IU | IU | IU | 3,5 | 0 | IU | IU | 15,6 |
Markrening | 0,7 | 0 | 1,2 | 2,9 | 10,4 | 1,1 | 4,6 | 0,01 | IU | IU | IU | IU | N/A | N/A | IU | IU | 20,9 |
Arbetsgator | 1,5 | 0,7 | 4,7 | 1,6 | N/A | N/A | N/A | N/A | 55,5 | 0 | IU | IU | N/A | N/A | 73,2 | 12,7 | 149,9 |
Finplanering | 4,3 | 0,8h | N/A | N/A | N/A | N/A | N/A | N/A | 5,7 | 0,6 | 8,3 | 1,5 | N/A | N/A | N/A | N/A | 21,2 |
Totalt | 6,5 | 1,5 | 5,9 | 4,5 | 10,4 | 1,1 | 15,1 | 1,61 | 61,2 | 0,6 | 8,3 | 1,5 | 3,5 | 0 | 73,2 | 12,7 | 207,6 |
Kommentar:
För att bedöma klimatpåverkan från inbyggt material på allmän platsmark sammanställs materialåtgången från mängdförteckningar, se tabellen nedan. Markförhållandena i Västra var sämre och därför anlades mer påldäck. Påldäck består av betong och stål vilket ger en hög klimatpåverkan.
Aspekt | Mängd, enhet | Norra 1 | Västra | Norra 2 |
---|---|---|---|---|
Aspekt | Mängd, enhet | Norra 1 | Västra | Norra 2 |
Mängd material | Betong, ton | 15 200 | 47 356 | 2 705 |
Stål, ton | 1 096 | 5 837 | 358 | |
Asfalt, ton | 3 300 | 4 394 | 3 347 | |
Totalt, ton | 19 596 | 57 587 | 6 410 | |
Ton/ m² | 2,68 | 7,68 | 1,28 | |
Klimatpåverkan (ton CO2) | Betong, ton | 1 430 | 4 455 | 254 |
Stål, ton | 320 | 1 704 | 105 | |
Asfalt, ton | 115 | 153 | 117 | |
Totalt, ton | 1 865 | 6 313 | 476 | |
Ton/ m² | 0,26 | 0,84 | 0,10 |