Korta avstånd till sopsug och miljörum underlättar för de boende att sortera avfallet rätt. Under byggprocessen prioriteras att genomföra lokal markrening och återanvändning av renade massor. Mängden byggavfall ska minimeras och källsorteras.
Marksanering, massor och avfall för allmän platsmark
Marksanering utgår från platsspecifika riktvärden som följer Naturvårdsverkets riktlinjer och metodik. Lokal markrening och återanvändning av massor på plats prioriteras. På grund av stora mängder massor som inte uppfyller kvalitetskraven så har massbalansen varit låg under 2018. De massor som inte klarar kraven transporteras till anläggning för rening eller slutdeponi, se nedan cirkeldiagram 3.1. Den sanerade ytan uppgår till totalt 321 610 m2 vilket motsvarar 45 fotbollsplaner.
Samtliga entreprenörer källsorterar byggavfallet och den största delen går till materialåtervinning, se diagram 3.1.
I samband med schaktning under grundytan sker länshållning av grundvatten och det vattnet behöver renas innan det släpps ut till Lilla Värtan. Under 2018 har 2 750 m3 förorenat vatten renats i vattenreningsanläggningen, vilket motsvarar vattnet i en olympisk simbassäng.
Krav entreprenörer:
100 viktprocent av byggavfallet ska källsorteras
Byggavfall som går till deponi ska minimeras
Massbalans ska uppnås
Tabell 3.1 Översikt sanerade ytor, massbalans, byggavfall och länshållningsvatten på allmän platsmark
Etapp/xx
GK4
Brofästet
Norra 2
Västra
Norra 1
Totalt
2018
2017
2016
Tom 2015
Sanerad yta, m²
321 610
39 410
18 200
26 400*
IU
Sanerad yta hittills, %
25 %
25 %
22 %
38%
IU
Schaktade massor, ton
2 000 000
136 360
49 240
355 800
1 440 000
Massbalans, återanvända massor, ton
775 000
17 560
13 840
136 870
600 000
Renat länsvatten, m³
IU
2 750
8 200
26 450
17 600*
Scrolla för mer information
*Sanerad yta tom 2016.
* Mars-december 2015.
Diagram 3.1 Byggavfall och omhändertagande i %, allmän platsmark
Kommentar:
Generellt är avfall till energi- och materialåtervinning jämt fördelat för allmän platsmark. Betong, metall och skrot går till återvinning, medan trä och brännbart går till energiåtervinning.
Under 2017–2018 skickade Norra Djurgårdsstaden 1 800 ton metall från rivningen av Gasklocka 4 till materialåtervinning. Därför är andelen som gick till materialåtervinning större än tidigare. Det är Stockholms stad som ansvarar för den rivningen och därför hamnar det materialet på allmän platsmark även om det kommer att bli kvartersmark.
Rivningsavfallet från Gasklocka 4 inkluderade även 371 ton som gick till deponi då det innehöll förorenat material och mark från tidigare gasproduktion.
Hushållsavfall och byggavfall på kvartersmark
Krav längsta avstånd från port till sortering:
Fastigheter ansluts till sopsug med längsta avstånd 30 meter från entrén
Avfallskvarn installeras i kök
Miljörum för övriga fraktioner med längsta avstånd 50 meter från entrén
Inga krav ställdes på Norra 1 och Västra
I genomsnitt ligger avståndet till sopnedkast på 29 meter och till miljörum på 33 meter. Avsteg är rapporterat för ett fåtal trapphus samt för stadsradhusen som godkändes på grund av kvarterets utformning och för att underlätta avfallshämtning. Miljörummen är i de flesta fall lättillgängliga. Storleken på miljörummen i Norra 2 är i genomsnitt 0,42 m2 per lägenhet och för Brofästet på 0,44 m2 per lägenhet. Se nedan tabell 3.2.
Sopsugssystemet i kombination med matavfallskvarn minskar både mängden avfall och antalet transporter i området. Restavfall som samlas in med sopsugen ligger på 212,6 kg/bostadjämfört med cirka 520 kg som är genomsnittet för Sverige enligt Avfall Sverige.
Ingen av byggaktörerna uppfyller kravet om maxmängd byggavfall, som i genomsnitt ligger på 39 kg/m2 BTA. Byggaktörerna har hittills inte jobbat tillräckligt proaktivt för att förebygga och minska mängden byggavfall. Brister i kvalitetssäkring under byggskedet har bidragit till fuktskadade material som måste kasseras. Utvärdering har lett till att alla byggaktörer i kommande etapper måste ta fram en avfallsplan.
Krav byggavfall kvartersmark:
20 kg/m² BTA
100 viktprocent av byggavfallet ska källsorteras, varav 5 viktprocent får läggas på deponi
Avfallshierarki
Frivilliga krav för Norra 1 och Västra
Tabell 3.2 Mängden avfall i sopsugen, avstånd till sopsug, miljörum och byggavfall per etapp
Etapp/xx
Norra 2
Brofästet
Gasverket
Gasklocka 4
Västra
Norra 1
Norra 2
Brofästet
Gasverket Västra
Gasklocka 4
Västra
Norra 1
Status
Färdigbyggt
Planerat
Planerat
Planerat
Färdigbyggt
Färdigbyggt
Restavfall (kg/lgh) i sopsug
212,6 kg/lgh
Inte aktuellt
Inte aktuellt
Inte aktuellt
212,6 kg/lgh
212,6 kg/lgh
Papper (kg/lgh) sopsug
32,8 kg/lgh
Inte aktuellt
Inte aktuellt
Inte aktuellt
32,8 kg/lgh
32,8 kg/lgh
Plast (kg/lgh) sopsug
20 kg/lgh
Inte aktuellt
Inte aktuellt
Inte aktuellt
20 kg/lgh
20 kg/lgh
Avstånd sopsug (m)
24
40
16
30
IU
IU
Avstånd miljörum (m)
27
50
22
0
IU
IU
Byggavfall, BA (kg/BTA)
45,8
–
–
–
29,6
38,4
Scrolla för mer information
Diagram 3.2 Sammanställning byggavfall, byggaktörer i Norra 2, kg /m² BTA
Kommentar:
SSM och Viktor Hanson har på grund av vattenskador kasserat gips och fyllnadsmassor.
Viktor Hanson har, trots två omfattande vattenskador i projektet, lyckats hålla nere mängden byggavfall genom att i tidigt skede sätta mål att minimera byggavfall.
Wallenstams förskola har haft problem med att externt avfall har lagts i avfallscontainrarna.
Stockholmshem planerade för att förebygga uppkomst av byggavfall, men hade problem i byggproduktionen vilket medförde att stora mängder betong kasserades. En annan faktor som påverkade var att externt avfall har lagts i avfallscontainrarna.
Erik Wallin och Wallenstams förskola har inte aktivt arbetat med frågan.
Skanska/HEBA tror att bland annat stor personalomsättning i projekten gjort att avfallsfrågan har varit nedprioriterad.
Diagram 3.3 Fördelningen av byggavfall i %, byggaktörer i Norra 2
Kommentar:
Den största delen av byggavfallet går till energiåtervinning på grund av den höga andelen av trä och brännbart i byggavfallet. Mindre än 5 viktprocent byggavfall går till deponi.
På grund av bristfällig sortering eller platsbrist har en del avfall kvalificerats som blandat avfall. Det blandade avfallet sorteras ut och går till material- eller energiåtervinning. Mineralull går till deponi då det i dagens läge inte materialåtervinns.
213 kg restavfallper bostad jämfört med 520 som är snittet i Sverige.
25 % av området är hittills sanerat och
2 miljoner ton massor har hanterats på plats.
Avfallshierarki
Avfallshierarkin är en prioriteringsordningen som innebär att man i första hand ska förebygga avfall, i andra hand förbereda det för återanvändning, i tredje hand materialåtervinna och så vidare. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt.
