Norra 2 var den första etappen med skarpa krav. Alla uppfyller kravet, men de höga ambitionerna från tidigt i processen har sänkts under arbetets gång. Till exempel har takkonstruktionerna inte alltid tagit hänsyn till tyngden av gröna tak vilket ledde till att tunnare sedumtak slutligen valdes. Alla tak, gårdsplaner och flera väggar nyttjas för att nå kravet. Gårdarna är utformade för vistelse och upplevs som grönare än tidigare etapper.

Diagram 4.2  Uppnådd GYF per gård, Norra 2

.

• Stora Sjöfallet (Bonava, SSM, Viktor Hanson, Wallenstam): Mer varierade gröna tak än vanliga sedumtak, tre stora ekar, klätterväxter på fasad och integrerade balkonglådor, fågel- och fladdermusholkar. Arbetat med gestaltningsidéer som äng och sumpskog.
• Hornslandet (Stockholmshem): Många träd som ek och fruktträd, blommande perenner, ätbara växter, utspridd blomning över hela säsongen, klätterväxter på pergola och på vajrar på husgavel, odlings möjligheter på terrassen, vattenutkasten på spaljerad mur.
• Sonfjället (Erik Wallin, HEBA, Skanska): Pilkoja, integrerade balkonglådor, naturligt arturval, raingarden, djupa växtbäddar, ätliga växter, klätterväxter på husen i samspel med husens arkitektur.

I Brofästet uppfylls kravet med större marginal än i den tidigare etappen Norra 2. Det framgår tydligt att förståelsen för grönytefaktorn har ökat och att ett systemtänkande kring dagvattenhantering och integrerade planteringsytor har beaktats i tidiga skeden.

Diagram 4.3  Uppnådd GYF per gård, Brofästet

• Backåkra, gård 1 (Besqab, Oscar Properties, Åke Sundvall): Gård med bra växtdjup, dagvatten integrerat i gestaltningen, buskar med ätliga bär, raingardens, gröna fasader, välplanerade sociala ytor.
• Backåkra, gård 2 (Stockholmshem, Tobin Properties, Einar Mattsson): Stora ytor av ej underbyggd mark, stora sammanhängande gröna tak, stor jorddjup över bjälklaget på 800 mm. Nästan hälften av alla gröna tak är tjocka ängstak som gynnar bin och fjärilar. Genomgående arbete med dagvatten på gården som fördröjs med hjälp av kombinerat system av tak och regnbäddar (lokal grön-blå dagvattenhantering).
• Koppången, gård 1 (HSB, Riksbyggen): Takterrasser finns på alla hus och är tillgängliga för boende. Ett av taken har biotoptak med död ved och varierad växtlighet. Många sociala ytor med pergolor och gräsyta för lek. En stor ek centralt på gården. Dagvattenhantering integrerad i gestaltning. 
• Koppången, gård 2 (Einar Mattsson): Liten och mörk gård. Takterrass med synlig grön vägg på gavel.

Med hänsyn till de kulturhistoriska värdena saknar de befintliga byggnaderna krav. Ytorna runt idrottshallen, skolan och förskolan utsätts för större påfrestning och används på ett annat sätt än kvartersgårdar, vilket gör det svårare att få in alla de funktioner som önskas. Användningen kräver hårdgjorda ytor, vilket innebär att växtligheten fokuseras till kantzoner, tak och vertikala ytor.

• Hjorthagshallen (Fastighetskontoret): Uppnår en GYF på 0,65. Idrottshallen planeras med klätterväxter på vajrar längs husfasaden och skelettjord med dagvattenhanterande träd samt sedumtak. 
• Bobergsskolan (SISAB): Uppnår en GYF på 0,59. Skolgården är liten, vilket kommer innebära stort slitage och därmed kräva hårdgjorda ytor. Totalt uppnås kravet för den gemensamma gården.
• Förskolan (SISAB): Uppnår en GYF på 0,66. Förskolan har sedumtak, fruktträd och blommande träd och buskar samt klätterväxter mot staketet.

Gasklocka 4 skiljer sig från andra kvarter. Gårdsytan är större vilket används i gestaltningen av gården som får en parkkänsla med många sociala ytor. Grönskan byggs upp av ängar och skogslandskap med såväl öppna som täta områden, vilket skapar olika rum.

• Stålklockan (Oscar Properties): Uppnår en GYF på 0,76. Förutom storgård med park känsla planeras byggnaden med takterrass och grönt tak. Djupa växtbäddar möjliggörs genom att stor andel av marken ej är underbyggd. Amfiteater, sittytor i pergola och många träd planeras.

För Södra Värtan ligger projekterade värden generellt över kravnivån. Det är dock tidiga skeden.

Det planeras för att använda taken mer än i tidigare etapper, exempelvis genom många biotoptak och takterrasser med sociala ytor. 

Stockholms Hamnar uppnår en GYF på 0,39. Terminalen har grönt tak som täcker cirka 50 % av ytan. Många perenner gör att taken upplevs som en trädgård.

Kraven som baserades på frivilliga överenskommelser har inte mötts då dessa kom in i för sent under planeringen. Resultaten har inte heller granskats av Stockholms stad och baseras på byggaktörernas egna redovisningar.

Diagram 4.4  Uppnådd GYF per gård, Norra 1

.

• Abisko (Reinhold Gustafsson, Lennart Ericsson, Erik Wallin, Järntorget, Viktor Hanson): Reinhold Gustafsson har grönt tak.
• Garphyttan (Seniorgården, NCC): Gården har relativt stor ekoeffektiv yta på grund av delvis ej underbyggd markgrönska.
• Gotska Sandön (Familjebostäder, SBC Bo): Gården har grunda växtbäddar och inga gröna tak.
• Skuleskogen (Svenska Hus): Gården har grunda växtbäddar på grund av underbyggd markgrönska.

Kraven som baserades på frivilliga överenskommelser har inte mötts då dessa kom in i för sent under planeringen. Resultaten har inte heller granskats av staden och är baserade på byggaktörernas egen redovisning.

Diagram 4.5  Uppnådd GYF per gård, Västra

.

• Kosterhavet (ByggVesta): Gården har grunda växtbäddar och ett mindre grönt tak.
• Färnebofjärden (Einar Mattsson, Järntorget): Grunda växtbäddar på grund av underbyggd markgrönska och skuggig gård vilket försämrar växtförutsättningar. Båda taken har sedumtak.
• Söderåsen (Svenska Bostäder): Gården är liten med mycket hårdgjord yta.
• Tresticklan (HSB, JM): Gården har grunda växtbäddar och några sedumtak är synliga.
• Tyresta (Borätt, JM): Byggnaderna har grönt tak och underbyggd gård.
• Töfsingdalen (Stockholmshem): Gården har buskar och en varierande tjocklek på växtbäddar. Sedumtak finns på delar av tak.
• Norra Kvill och Padjelanda (Primula): En stor del av gården är inte underbyggd vilket möjliggör ett mäktigare jorddjup.
• Muddus (SKB): Gården har djupa växtbäddar och skapar bra förutsättningar för träd. Byggnaden har även grönt tak.
• Björnlandet (Svenska Bostäder): Gården har varierat tjocklek på växtbäddar samt en hel del mindre träd. Sedumtak finns på del av ett av taken.