Låt naturen göra jobbet

Strategin låt naturen göra jobbet säkerställer att grönska och vatten används som aktiva komponenter i utformning och drift av staden. Den gröna och blå infrastrukturen ersätter och kompletterar tekniska system, skapar rikare växt- och djurliv, och bidrar till människors hälsa och välmående.

Med genomtänkt utformning kan grönska och vatten fylla flera funktioner, bidra till synergieffekter och leverera ekosystemtjänster. Totalt har 77 055 m² grönytor, bland annat grön oas, gröna gårdar och gröna tak, hittills skapats i Norra Djurgårdsstaden.

Tabell 4.1 Nyckeltal för låt naturen göra jobbet

Etapp	Norra 2	Brofästet	Gasverket Västra	Gasklocka 4	Västra	Norra 1
	Norra 2	Brofästet	Gasverket Västra	Gasklocka 4	Västra	Norra 1
Status	Färdigbyggt	Planerat	Planerat	Planerat	Färdigbyggt	Färdigbyggt
Andel grönyta av totalyta, %	33	34	17	67	39	46
Grön oas*, m²/boende	6,2	5,5	Inte aktuellt	18	5,6	11,7

* Grön oas är gröna sociotopytor.

Grönstruktur på allmän platsmark

En högkvalitativ grönstruktur på allmän platsmark är avgörande för att möjliggöra ekosystemtjänster. Allt regnvatten från allmän platsmark och överskottsvattnet från kvartersmark leds via inloppsbrunnar till växtbäddar med biokoljord som magasinerar vattnet samt säkerställer en god tillväxt. Växtbäddar stannar upp vattnet och leder det långsamt ned mot Husarviken. Vid störtregn när behovet är som störst fångar dammar och fuktstråk upp vattnet som annars skulle orsaka översvämningar. Parker och andra grönområden kan magasinera stora mängder vatten. Träd som planteras ger skugga, temperaturreglering och minskar effekterna av en värmebölja. Grönytor ger även möjlighet till rekreation, rofylldhet och närhet till vardagliga naturupplevelser.

Offentlig grönyta utgör 26 % av den totala ytan av de färdigställda etapperna. Totalt har knappt 50 000 m² gröna parker anlagts vilket innebär cirka 20 m² per bostad. Se ovan tabell 4.1 för andel grönyta av den totala ytan.

Tabell 4.2 Grönstruktur allmän platsmark

Etapp	Norra 2	Brofästet	Gasverket Västra	Gasklocka 4	Västra	Norra 1
	Norra 2	Brofästet	Gasverket Västra	Gasklocka 4	Västra	Norra 1
Status	Färdigbyggt	Planerat	Planerat	Planerat	Färdigbyggt	Färdigbyggt
Andel lägenheter som har tillgång till park och naturområden inom 200 m	100 %	100 %	Inte aktuellt	100 %	100 %	100 %
Park, m² per lgh	18	12	Inte aktuellt	39	12	30
Regnträdgårdar m²	700	400	38	UU	2 350	0
Växtbäddar, m²	137	904	500	UU	64	0
Träd, st	120	104	66	UU	209	118

*UU: Under utredning

Tillgång till grönytor främjar hälsa och välbefinnande. I området klaras ett gångavstånd om högst 200 meter från varje fastighet till en grönyta se kartan nedan.

Karta 4.1 Parker och grönområden inom 200 meter

Norra Djurgårdsstaden är granne med Nationalstadsparken och grönstrukturen i områdets norra delar har stor betydelse som del i ett spridningsnätverk för eklevande arter och groddjur. I planeringen har sådana miljöer sparats och förstärkts genom plantering och anläggning av en grodtunnel, våtmarker och groddamm. Inom området finns rödlistade och fridlysta arter, se kartan nedan.

Karta 4.2 Viktiga ekologiska spridningssamband mellan Norra Djurgårdsstaden och Nationalstadsparken

Grönstruktur på kvartersmark

Att grönytefaktor (GYF) används som kravdokument i kombination med dagvattenstrategin bidrar till genomtänkta lösningar som gynnar både växtlighet, dagvattenfördröjning och rekreativa funktioner på kvartersmark. Gårdens storlek och form, väggar och tak, spelar roll för hur stor ekoeffektiv yta som kan skapas.

Det är viktigt att byggaktörer och olika teknikområden samordnas i tidiga skeden. Därutöver är följande faktorer avgörande för ett gott resultat: rätt konstruerade växtbäddar med väl tilltagna jorddjup, rikligt med växter och seriekopplade dagvattenlösningar som tillför vatten till växtligheten.

Totalt har hittills 16 700 m² gröna tak och 12 850 m² gröna gårdar byggts. Se nedan tabell 4.3.

Krav:

Norra 1 och Västra har frivilliga åtaganden.
En GYF på 0,6 ska uppnås för bostäder och på 0,4 för lokaler.
Befintliga hus i Gasverket omfattas ej på grund av kulturhistoriska skäl.

Karta 4.3 Gröna tak och grönytefaktor per gård och byggaktör

Tabell 4.3 Färdigbyggd och planerad grönstruktur kvartersmark

Etapp/xx	Norra 2	Brofästet	Gasverket Västra	Gasklocka 4	Västra	Norra 1	Värtaterminalen
	Norra 2	Brofästet	Gasverket Västra	Gasklocka 4	Västra	Norra 1	Värtaterminalen
Status	Färdigbyggt	Planerat	Planerat	Planerat	Färdigbyggt	Färdigbyggt	Färdigbyggt
Andel gårdar som uppfyller GYF	100 %	100 %	100 %	100 %	11 %	25 %	100 %
Andel gröna tak av total takyta	44 %	35 %	32 %	57 %	44 %	14 %	27 %

Genomsnitt per etapp

De två första etapperna Norra 1 och Västra saknade krav på grönytefaktor i tidiga skeden, vilket tydligt syns i nedan diagram. Tendensen är att nivån sänks från tidiga skeden tills det att byggnaderna är färdigbyggda. Det kan bland annat bero på flera saker, exempelvis brist på samordning mellan olika discipliner som landskapsarkitekter, konstruktörer, arkitekter och VA-projektörer. I senare etapper planeras det för gröna tak som både kan användas för vistelse och som innehåller fler ekologiska värden, så kallade biotoptak.

Diagram 4.1 Grönytefaktor i genomsnitt per etapp

Norra 2

Norra 2 var den första etappen med skarpa krav. Alla uppfyller kravet, men de höga ambitionerna från tidigt i processen har sänkts under arbetets gång. Till exempel har takkonstruktionerna inte alltid tagit hänsyn till tyngden av gröna tak vilket ledde till att tunnare sedumtak slutligen valdes. Alla tak, gårdsplaner och flera väggar nyttjas för att nå kravet. Gårdarna är utformade för vistelse och upplevs som grönare än tidigare etapper.

Diagram 4.2 Uppnådd GYF per gård, Norra 2

.

Stora Sjöfallet (Bonava, SSM, Viktor Hanson, Wallenstam): Mer varierade gröna tak än vanliga sedumtak, tre stora ekar, klätterväxter på fasad och integrerade balkonglådor, fågel- och fladdermusholkar. Arbetat med gestaltningsidéer som äng och sumpskog.
Hornslandet (Stockholmshem): Många träd som ek och fruktträd, blommande perenner, ätbara växter, utspridd blomning över hela säsongen, klätterväxter på pergola och på vajrar på husgavel, odlings möjligheter på terrassen, vattenutkasten på spaljerad mur.
Sonfjället (Erik Wallin, HEBA, Skanska): Pilkoja, integrerade balkonglådor, naturligt arturval, raingarden, djupa växtbäddar, ätliga växter, klätterväxter på husen i samspel med husens arkitektur.

Brofästet

I Brofästet uppfylls kravet med större marginal än i den tidigare etappen Norra 2. Det framgår tydligt att förståelsen för grönytefaktorn har ökat och att ett systemtänkande kring dagvattenhantering och integrerade planteringsytor har beaktats i tidiga skeden.

Diagram 4.3 Uppnådd GYF per gård, Brofästet

Backåkra, gård 1 (Besqab, Oscar Properties, Åke Sundvall): Gård med bra växtdjup, dagvatten integrerat i gestaltningen, buskar med ätliga bär, raingardens, gröna fasader, välplanerade sociala ytor.
Backåkra, gård 2 (Stockholmshem, Tobin Properties, Einar Mattsson): Stora ytor av ej underbyggd mark, stora sammanhängande gröna tak, stor jorddjup över bjälklaget på 800 mm. Nästan hälften av alla gröna tak är tjocka ängstak som gynnar bin och fjärilar. Genomgående arbete med dagvatten på gården som fördröjs med hjälp av kombinerat system av tak och regnbäddar (lokal grön-blå dagvattenhantering).
Koppången, gård 1 (HSB, Riksbyggen): Takterrasser finns på alla hus och är tillgängliga för boende. Ett av taken har biotoptak med död ved och varierad växtlighet. Många sociala ytor med pergolor och gräsyta för lek. En stor ek centralt på gården. Dagvattenhantering integrerad i gestaltning.
Koppången, gård 2 (Einar Mattsson): Liten och mörk gård. Takterrass med synlig grön vägg på gavel.

Gasverket Västra

Med hänsyn till de kulturhistoriska värdena saknar de befintliga byggnaderna krav. Ytorna runt idrottshallen, skolan och förskolan utsätts för större påfrestning och används på ett annat sätt än kvartersgårdar, vilket gör det svårare att få in alla de funktioner som önskas. Användningen kräver hårdgjorda ytor, vilket innebär att växtligheten fokuseras till kantzoner, tak och vertikala ytor.

Hjorthagshallen (Fastighetskontoret): Uppnår en GYF på 0,65. Idrottshallen planeras med klätterväxter på vajrar längs husfasaden och skelettjord med dagvattenhanterande träd samt sedumtak.
Bobergsskolan (SISAB): Uppnår en GYF på 0,59. Skolgården är liten, vilket kommer innebära stort slitage och därmed kräva hårdgjorda ytor. Totalt uppnås kravet för den gemensamma gården.
Förskolan (SISAB): Uppnår en GYF på 0,66. Förskolan har sedumtak, fruktträd och blommande träd och buskar samt klätterväxter mot staketet.

Gasklocka 4

Gasklocka 4 skiljer sig från andra kvarter. Gårdsytan är större vilket används i gestaltningen av gården som får en parkkänsla med många sociala ytor. Grönskan byggs upp av ängar och skogslandskap med såväl öppna som täta områden, vilket skapar olika rum.

Stålklockan (Oscar Properties): Uppnår en GYF på 0,76. Förutom storgård med park känsla planeras byggnaden med takterrass och grönt tak. Djupa växtbäddar möjliggörs genom att stor andel av marken ej är underbyggd. Amfiteater, sittytor i pergola och många träd planeras.

Södra Värtan

För Södra Värtan ligger projekterade värden generellt över kravnivån. Det är dock tidiga skeden.

Det planeras för att använda taken mer än i tidigare etapper, exempelvis genom många biotoptak och takterrasser med sociala ytor.

Värtaterminalen

Stockholms Hamnar uppnår en GYF på 0,39. Terminalen har grönt tak som täcker cirka 50 % av ytan. Många perenner gör att taken upplevs som en trädgård.

Norra 1

Kraven som baserades på frivilliga överenskommelser har inte mötts då dessa kom in i för sent under planeringen. Resultaten har inte heller granskats av Stockholms stad och baseras på byggaktörernas egna redovisningar.

Diagram 4.4 Uppnådd GYF per gård, Norra 1

.

Abisko (Reinhold Gustafsson, Lennart Ericsson, Erik Wallin, Järntorget, Viktor Hanson): Reinhold Gustafsson har grönt tak.
Garphyttan (Seniorgården, NCC): Gården har relativt stor ekoeffektiv yta på grund av delvis ej underbyggd markgrönska.
Gotska Sandön (Familjebostäder, SBC Bo): Gården har grunda växtbäddar och inga gröna tak.
Skuleskogen (Svenska Hus): Gården har grunda växtbäddar på grund av underbyggd markgrönska.

Västra

Kraven som baserades på frivilliga överenskommelser har inte mötts då dessa kom in i för sent under planeringen. Resultaten har inte heller granskats av staden och är baserade på byggaktörernas egen redovisning.

Diagram 4.5 Uppnådd GYF per gård, Västra

.

Kosterhavet (ByggVesta): Gården har grunda växtbäddar och ett mindre grönt tak.
Färnebofjärden (Einar Mattsson, Järntorget): Grunda växtbäddar på grund av underbyggd markgrönska och skuggig gård vilket försämrar växtförutsättningar. Båda taken har sedumtak.
Söderåsen (Svenska Bostäder): Gården är liten med mycket hårdgjord yta.
Tresticklan (HSB, JM): Gården har grunda växtbäddar och några sedumtak är synliga.
Tyresta (Borätt, JM): Byggnaderna har grönt tak och underbyggd gård.
Töfsingdalen (Stockholmshem): Gården har buskar och en varierande tjocklek på växtbäddar. Sedumtak finns på delar av tak.
Norra Kvill och Padjelanda (Primula): En stor del av gården är inte underbyggd vilket möjliggör ett mäktigare jorddjup.
Muddus (SKB): Gården har djupa växtbäddar och skapar bra förutsättningar för träd. Byggnaden har även grönt tak.
Björnlandet (Svenska Bostäder): Gården har varierat tjocklek på växtbäddar samt en hel del mindre träd. Sedumtak finns på del av ett av taken.

Hitta på sidan

Introduktion av strategin

Visste du att?

Det hittills byggts 16 700 m² gröna tak.
100 % av de boende har en park inom 200 meter.
8,2 m² grön oas per boende.

Grönytefaktor (GYF)

GYF är ett beräkningsverktyg för den ekoeffektiva ytan, det vill säga den yta som bidrar positivt till platsens ekosystem och lokalklimat samt sociala värden kopplade till grönska och/eller vatten.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är alla de olika nyttor som människan får ifrån naturen och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Stadsnaturen är mer än pynt för stadens invånare, den har också många viktiga funktioner. Genom god planering kan ett och samma grönområde på samma gång bidra till ökad folkhälsa, ge föda till insekter, minska buller samt rena och ta hand om regnvatten.