Med genomtänkt utformning kan grönska och vatten fylla flera funktioner, bidra till synergieffekter och leverera ekosystemtjänster. Totalt har 77 055 m² grönytor, bland annat grön oas, gröna gårdar och gröna tak, hittills skapats i Norra Djurgårdsstaden.
Etapp | Norra 2 | Brofästet | Gasverket Västra | Gasklocka 4 | Västra | Norra 1 |
---|---|---|---|---|---|---|
Norra 2 | Brofästet | Gasverket Västra | Gasklocka 4 | Västra | Norra 1 | |
Status | Färdigbyggt | Planerat | Planerat | Planerat | Färdigbyggt | Färdigbyggt |
Andel grönyta av totalyta, % | 33 | 34 | 17 | 67 | 39 | 46 |
Grön oas*, m²/boende | 6,2 | 5,5 | Inte aktuellt | 18 | 5,6 | 11,7 |
En högkvalitativ grönstruktur på allmän platsmark är avgörande för att möjliggöra ekosystemtjänster. Allt regnvatten från allmän platsmark och överskottsvattnet från kvartersmark leds via inloppsbrunnar till växtbäddar med biokoljord som magasinerar vattnet samt säkerställer en god tillväxt. Växtbäddar stannar upp vattnet och leder det långsamt ned mot Husarviken. Vid störtregn när behovet är som störst fångar dammar och fuktstråk upp vattnet som annars skulle orsaka översvämningar. Parker och andra grönområden kan magasinera stora mängder vatten. Träd som planteras ger skugga, temperaturreglering och minskar effekterna av en värmebölja. Grönytor ger även möjlighet till rekreation, rofylldhet och närhet till vardagliga naturupplevelser.
Offentlig grönyta utgör 26 % av den totala ytan av de färdigställda etapperna. Totalt har knappt 50 000 m2 gröna parker anlagts vilket innebär cirka 20 m2 per bostad. Se ovan tabell 4.1 för andel grönyta av den totala ytan.
Etapp | Norra 2 | Brofästet | Gasverket Västra | Gasklocka 4 | Västra | Norra 1 |
---|---|---|---|---|---|---|
Norra 2 | Brofästet | Gasverket Västra | Gasklocka 4 | Västra | Norra 1 | |
Status | Färdigbyggt | Planerat | Planerat | Planerat | Färdigbyggt | Färdigbyggt |
Andel lägenheter som har tillgång till park och naturområden inom 200 m | 100 % | 100 % | Inte aktuellt | 100 % | 100 % | 100 % |
Park, m² per lgh | 18 | 12 | Inte aktuellt | 39 | 12 | 30 |
Regnträdgårdar m² | 700 | 400 | 38 | UU | 2 350 | 0 |
Växtbäddar, m² | 137 | 904 | 500 | UU | 64 | 0 |
Träd, st | 120 | 104 | 66 | UU | 209 | 118 |
Tillgång till grönytor främjar hälsa och välbefinnande. I området klaras ett gångavstånd om högst 200 meter från varje fastighet till en grönyta se kartan nedan.
Norra Djurgårdsstaden är granne med Nationalstadsparken och grönstrukturen i områdets norra delar har stor betydelse som del i ett spridningsnätverk för eklevande arter och groddjur. I planeringen har sådana miljöer sparats och förstärkts genom plantering och anläggning av en grodtunnel, våtmarker och groddamm. Inom området finns rödlistade och fridlysta arter, se kartan nedan.
Att grönytefaktor (GYF) används som kravdokument i kombination med dagvattenstrategin bidrar till genomtänkta lösningar som gynnar både växtlighet, dagvattenfördröjning och rekreativa funktioner på kvartersmark. Gårdens storlek och form, väggar och tak, spelar roll för hur stor ekoeffektiv yta som kan skapas.
Det är viktigt att byggaktörer och olika teknikområden samordnas i tidiga skeden. Därutöver är följande faktorer avgörande för ett gott resultat: rätt konstruerade växtbäddar med väl tilltagna jorddjup, rikligt med växter och seriekopplade dagvattenlösningar som tillför vatten till växtligheten.
Totalt har hittills 16 700 m² gröna tak och 12 850 m² gröna gårdar byggts. Se nedan tabell 4.3.
Krav:
Etapp/xx | Norra 2 | Brofästet | Gasverket Västra | Gasklocka 4 | Västra | Norra 1 | Värtaterminalen |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Norra 2 | Brofästet | Gasverket Västra | Gasklocka 4 | Västra | Norra 1 | Värtaterminalen | |
Status | Färdigbyggt | Planerat | Planerat | Planerat | Färdigbyggt | Färdigbyggt | Färdigbyggt |
Andel gårdar som uppfyller GYF | 100 % | 100 % | 100 % | 100 % | 11 % | 25 % | 100 % |
Andel gröna tak av total takyta | 44 % | 35 % | 32 % | 57 % | 44 % | 14 % | 27 % |
De två första etapperna Norra 1 och Västra saknade krav på grönytefaktor i tidiga skeden, vilket tydligt syns i nedan diagram. Tendensen är att nivån sänks från tidiga skeden tills det att byggnaderna är färdigbyggda. Det kan bland annat bero på flera saker, exempelvis brist på samordning mellan olika discipliner som landskapsarkitekter, konstruktörer, arkitekter och VA-projektörer. I senare etapper planeras det för gröna tak som både kan användas för vistelse och som innehåller fler ekologiska värden, så kallade biotoptak.
Norra 2 var den första etappen med skarpa krav. Alla uppfyller kravet, men de höga ambitionerna från tidigt i processen har sänkts under arbetets gång. Till exempel har takkonstruktionerna inte alltid tagit hänsyn till tyngden av gröna tak vilket ledde till att tunnare sedumtak slutligen valdes. Alla tak, gårdsplaner och flera väggar nyttjas för att nå kravet. Gårdarna är utformade för vistelse och upplevs som grönare än tidigare etapper.
I Brofästet uppfylls kravet med större marginal än i den tidigare etappen Norra 2. Det framgår tydligt att förståelsen för grönytefaktorn har ökat och att ett systemtänkande kring dagvattenhantering och integrerade planteringsytor har beaktats i tidiga skeden.
Med hänsyn till de kulturhistoriska värdena saknar de befintliga byggnaderna krav. Ytorna runt idrottshallen, skolan och förskolan utsätts för större påfrestning och används på ett annat sätt än kvartersgårdar, vilket gör det svårare att få in alla de funktioner som önskas. Användningen kräver hårdgjorda ytor, vilket innebär att växtligheten fokuseras till kantzoner, tak och vertikala ytor.
Gasklocka 4 skiljer sig från andra kvarter. Gårdsytan är större vilket används i gestaltningen av gården som får en parkkänsla med många sociala ytor. Grönskan byggs upp av ängar och skogslandskap med såväl öppna som täta områden, vilket skapar olika rum.
För Södra Värtan ligger projekterade värden generellt över kravnivån. Det är dock tidiga skeden.
Det planeras för att använda taken mer än i tidigare etapper, exempelvis genom många biotoptak och takterrasser med sociala ytor.
Stockholms Hamnar uppnår en GYF på 0,39. Terminalen har grönt tak som täcker cirka 50 % av ytan. Många perenner gör att taken upplevs som en trädgård.
Kraven som baserades på frivilliga överenskommelser har inte mötts då dessa kom in i för sent under planeringen. Resultaten har inte heller granskats av Stockholms stad och baseras på byggaktörernas egna redovisningar.
Kraven som baserades på frivilliga överenskommelser har inte mötts då dessa kom in i för sent under planeringen. Resultaten har inte heller granskats av staden och är baserade på byggaktörernas egen redovisning.
GYF är ett beräkningsverktyg för den ekoeffektiva ytan, det vill säga den yta som bidrar positivt till platsens ekosystem och lokalklimat samt sociala värden kopplade till grönska och/eller vatten.
Ekosystemtjänster är alla de olika nyttor som människan får ifrån naturen och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Stadsnaturen är mer än pynt för stadens invånare, den har också många viktiga funktioner. Genom god planering kan ett och samma grönområde på samma gång bidra till ökad folkhälsa, ge föda till insekter, minska buller samt rena och ta hand om regnvatten.
Klättrande grönska i kvarter Hornslandet i etapp Norra 2.
Grönytefaktor per kvarter